konstiga känslor.
ibland vet jag inte riktigt vad jag känner. när jag är så otroligt uttråkad och rastlös, och samtidigt har en hel lista på saker jag kan och vill göra, men gör det inte. när jag var i australien kom jag på tonvis av saker jag ville göra när jag kom hem, just så att min fritid inte skulle bli trist. jag har inte genomfört en tiondel av alla grejer jag ville göra, och då känns allt så himla meningslöst. jag måste starta nåt nytt i mitt liv. flytta är en bra början.
men jag börjar oroa mig nu. för att jag inte kommer in nånstans. jag menar, det finns faktiskt ingen garanti, fastän att jag har sökt 16 olika program. suck..
igår kväll satte jag på ipod- och tv-volymen på max samtidigt, för jag ville inte höra när de skulle skjuta brage. jag lyckades undvika det också. i morse stack jag ut huvudet genom dörren och såg en stor presenning i hagen. den syntes nästan inte, men jag visste att det låg en död häst under där. jag undrade om det blev mycket blod. de ska begrava honom där han ligger. i hagen. där de andra hästarna kommer gå på bete i sommar. sjukt. men det fanns inget att göra. han bröt vänster framben och när han försökte stödja sig på det vek det sig bara bakåt. det gjorde ont i mig hela tiden jag stod och tittade på honom. men jag gick in när det var dags för att avliva honom. aldrig skulle jag klara nåt sånt.
jag minns när vi skulle ta bort min kanin. molle. han blev åtta år, så jag är glad för att jag fick ha honom så länge ändå. han var rumsren, men satte fortfarande på mina gosedjur. nåja, antar att det är normalt.
hur som helst så åkte pappa iväg till min faster i koppom, hennes man skulle skjuta molle, för han hade blivit gammal och lite halvsjuk. man märker liksom när djuren inte har så mycket lycka kvar i livet, faktiskt. men sättet som man tar bort sina husdjur på, bara för att göra det billigt, smidigt och smärtfritt, är fortfarande så makabert. molle fick sitta i en liten brun kartong, och sen ett skott bara så fanns han inte mer. lustigt.
jag vet inte vad jag skulle göra om det hände nåt med våra katter. och vi har dem inte ens försäkrade.
